Kortfakta om Sverige
Yta: 449 964 km2 (totalareal), 410 934 km2 (landareal) (ne.se)
Stadsskick: Konstitutionell monarki (Svt)
Huvudstad: Stockholm (795 163 invånare) (ne.se)
Statschef: Kung Carl XVI Gustaf
Befolkning: 9,4 miljoner invånare (ne.se)
BNP/capita: 49 091 US dollar (ne.se)
Utlandsskuld: 112 miljarder kronor vid utgången
av första halvåret 2010 (mynewsdesk.se 2011)
Medellivslängd: 81 år (ne.se)
Dödsfall i samband med AIDS: 100 (Globalis 2011)
Utbredning av HIV (15-49 år): 0,1% (Globalis 2011)
Användning av prevention: 75,2% (Globalis 2011)
Jordbruk: korn, vete, sockebetor, kött, mjölk (Miniatlas 2011)
Sverige är det avlånga land som är beläget i Norra Europa och det är även det land som utgör huvuddelen av den Skandinaviska halvön. Landets längsta kuststräcka ligger ut mot östersjön och dess närmaste granländer är Norge som ligger till väster och Finland som ligger nordöst om Sverige. Men Sverige är även sammankopplat med Danmark som ligger sydväst om landet och detta genom Öresundbron som länkar de två länderna samman.
Som jag tidigare nämnt har Sverige en totalbefolkning på drygt 9 miljoner invånare, närmare bestämt 9,4 miljoner människor. De flesta av dessa människor är bosatta i landets södra delar vilket medför att de norra delarna är mindre befolkningstäta. De norra delarna av Sverige är så glesbefolkade så att de kvalar in som ett av de mindre befolkningstäta områdena i Europa.
På landets västra sida, den som gränsar mot Norge, reser sig bergskedjan Skanderna, vars högsta punkt är Kebnekaise som sträcker sig 2111 meter över havet. I de norra delarna finner du istället flertalet stora vattendrag och landskapet i övrigt karakteriseras mesta dels av granskog men även av myrar och en del mindre fjäll.
Majoriteten av Sveriges uppodlade jordbruksmarker finner du i landets södra delar. Utmed landets västra sida finner du istället många fina sandstränder.
Det som är utmärkande för Sverige är att vi är ett land utan ett officiellt språk, däremot räknas svenskan i praktiken som Sveriges officiella språk. Sverige är ett land där 75 % av befolkning tillhör den svenska kyrkan, en protestantisk kyrka. Det bör dock poängteras att det svenska samhället är väldigt sekulariserat och att religionen i sig inte har någon större betydelse för samhällestrukturen och människors vardag(geografi.nu).http://geografi.nu/sverige.php
Statsskick
Sverige är ett demokratiskt land med ett parlamentariskt styrelsesätt och med detta menar man att all offentlig makt i Sverige utgår från folket. 1974 fastslogs det i form av regeringsformen att det skulle se ut på detta sätt, att makten skulle ligga hos folket (regeringen.se, 2005; 2006).
På ett nationellt plan representeras det svenska folket av vår riksdag. Riksdagen är den folkförsamling som har den lagstiftande kraften. Förutom att stifta lagar beslutar riksdagen om skatter och om statens utgifter. Den har också till uppgift att granska regeringen och myndigheterna och tar ställning till utrikespolitiken.
Det är regeringen som styr och leder Sverige. Det sker genom att regeringen lämnar förslag (propositioner) till riksdagen och genomför de beslut som riksdagen fattar. När regeringen ska verksälla riksdagens beslut har regeringen hjälp av de olika departementen och cirka 300 statliga myndigheter.
Det är sedan regeringen som verkställer riksdagens beslut samt tar fram förslag, propositioner, till nya lagar eller eventuella lagförändringar (riksdagen.se, 2006).
I Sverige lever det idag ca 7 miljoner röstberättigade invånare. 7 miljoner människor som vart fjärde år har möjligheten att vara med och påverka vilka partier som ska representera deras åsikt i såväl riksdagen och landstinget som i landets kommuner. Vart fjärde år hålls nämligen det som vi i Sverige kallar för allmänna val (regeringen.se, 2006).
I Sverige har vi något som kallas grundlagar, det är de fyra viktigaste reglerna för hur Sverige ska styras. De fyra grundlagarna är regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och sist men inte minst yttrandefrihetsgrundlagen.
Sverige är idag ett land med konstitutionell monarki, kungahus utan politisk makt. Denna fungerar på så sätt att tronföljden styrs av en av de ovannämnda grundlagarna (successionsordningen) som säger att tronen ska ärvas av den förstfödde tronarvingen och detta oavsett kön. Sveriges statschef (monark) heter Kung Carl XVI Gustaf och har enbart representativa uppgifter och således ingen politisk makt och har heller inte rätten att göra politiska uttalanden. Det är till exempel statschefens uppgift att förklara det årliga Riksmötet öppnat och han har även i uppgift att representera Sverige utomlands. Men Sveriges statschef är även den man som är som är ordförande i utrikesnämnden. Utrikesnämnden utgörs av statsministern, samt andra regeringsmedlemmar och valda representanter för riksdagens räkning (svt.se, årsangivelse saknas).
SJUKVÅRDEN
Sverige är ett land vars sjukvård är helt skattefinansierad, vilket betyder att alla med svenskt medborgarskap har rätt till gratis sjukvård. Som jag kommer beskriva nedan ligger det största ansvaret för hälso- och sjukvården i Landstingets händer men det finns även privata alternativ. Det finns i Sverige både privata alternativ som är anslutna till den skattefinansierade vården med det finns även privata alternativ som helt bygger på privat finansiering och detta i form av en privattecknad sjukförsäkring(ne.se, 2011).
Inom hälso- och sjukvården har man delat ansvaret mellan stat, landsting och kommun. Vilket ansvar kommunerna respektive lanstingen ska ha, regleras sedan med hjälp av hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Lagen är skriven på så sätt att den ger landstingen och kommunerna stor självständighet i frågor om hur den egna hälso- och sjukvården ska organiseras.
Som jag nämnde ovan är ansvaret för sjukvården uppdelat mellan kommun, stat och landsting, där staten har det övergripande ansvaret för hälso- och sjukvårdspolitiken.Regeringen riktar bland annat speciella medel till landstingen för att på så sätt öka tillgängligheten inom vården samt öka tillgängligheten till de läkemedelsförmåner som finns i Sverige. Utöver det så bidrar regeringen med generella statsbidrag till landstingens hälso- och sjukvård.
Landstinget viktigaste uppgift är istället att se till så att hälso- och sjukvården faktiskt fungerar som den ska och att organisera den så att alla får samma möjlighet till en god vård. Till och med tandvård för varje kommuninvånare upp till 20 årsålder är något som landstinget har obligatoriskt ansvar för.
Sverige har löst det på så sätt att den största del av landstingets verksamhet finansieras av landstingsskatter. Storleken på denna skatt eller hur och var den ska fördelas är något som varje landsting själva beslutar om. År 2005 anger regeringen att den största delen av landstingets budget, ca 90 % användes till sjuk- och tandvård.
Kommunernas ansvarsområde är de äldre inom hälso- och sjukvård, personer med psykiska funktionshinder, skolvården samt det färdigbehandlade patienterna som är utskrivna från sjukhuset. I det sistnämnda fallet är kommunens uppgift att ge dessa personer service och stöd efter behov (Regeringskansliet.se, 2010).
I Sverige finns det även något som heter högkostnadsskydd. Detta innebär att de personer som är i behov av vård ofta eller tvungna att genomgå en dyr behandling med dyra mediciner etc. kan få delar av detta betalt, genom skattemedel.
Högkostnadsskyddet betyder att när du överskrider ett visst maxbelopp i patientavgifter under ett år får du ett frikort som ger dig rätten till kostnadsfri sjukvård samt mediciner (vårdguiden.se, 2011).
Stadsskick: Konstitutionell monarki (Svt)
Huvudstad: Stockholm (795 163 invånare) (ne.se)
Statschef: Kung Carl XVI Gustaf
Befolkning: 9,4 miljoner invånare (ne.se)
BNP/capita: 49 091 US dollar (ne.se)
Utlandsskuld: 112 miljarder kronor vid utgången
av första halvåret 2010 (mynewsdesk.se 2011)
Medellivslängd: 81 år (ne.se)
Dödsfall i samband med AIDS: 100 (Globalis 2011)
Utbredning av HIV (15-49 år): 0,1% (Globalis 2011)
Användning av prevention: 75,2% (Globalis 2011)
Jordbruk: korn, vete, sockebetor, kött, mjölk (Miniatlas 2011)
Sverige är det avlånga land som är beläget i Norra Europa och det är även det land som utgör huvuddelen av den Skandinaviska halvön. Landets längsta kuststräcka ligger ut mot östersjön och dess närmaste granländer är Norge som ligger till väster och Finland som ligger nordöst om Sverige. Men Sverige är även sammankopplat med Danmark som ligger sydväst om landet och detta genom Öresundbron som länkar de två länderna samman.
Som jag tidigare nämnt har Sverige en totalbefolkning på drygt 9 miljoner invånare, närmare bestämt 9,4 miljoner människor. De flesta av dessa människor är bosatta i landets södra delar vilket medför att de norra delarna är mindre befolkningstäta. De norra delarna av Sverige är så glesbefolkade så att de kvalar in som ett av de mindre befolkningstäta områdena i Europa.
På landets västra sida, den som gränsar mot Norge, reser sig bergskedjan Skanderna, vars högsta punkt är Kebnekaise som sträcker sig 2111 meter över havet. I de norra delarna finner du istället flertalet stora vattendrag och landskapet i övrigt karakteriseras mesta dels av granskog men även av myrar och en del mindre fjäll.
Majoriteten av Sveriges uppodlade jordbruksmarker finner du i landets södra delar. Utmed landets västra sida finner du istället många fina sandstränder.
Det som är utmärkande för Sverige är att vi är ett land utan ett officiellt språk, däremot räknas svenskan i praktiken som Sveriges officiella språk. Sverige är ett land där 75 % av befolkning tillhör den svenska kyrkan, en protestantisk kyrka. Det bör dock poängteras att det svenska samhället är väldigt sekulariserat och att religionen i sig inte har någon större betydelse för samhällestrukturen och människors vardag(geografi.nu).http://geografi.nu/sverige.php
Statsskick
Sverige är ett demokratiskt land med ett parlamentariskt styrelsesätt och med detta menar man att all offentlig makt i Sverige utgår från folket. 1974 fastslogs det i form av regeringsformen att det skulle se ut på detta sätt, att makten skulle ligga hos folket (regeringen.se, 2005; 2006).
På ett nationellt plan representeras det svenska folket av vår riksdag. Riksdagen är den folkförsamling som har den lagstiftande kraften. Förutom att stifta lagar beslutar riksdagen om skatter och om statens utgifter. Den har också till uppgift att granska regeringen och myndigheterna och tar ställning till utrikespolitiken.
Det är regeringen som styr och leder Sverige. Det sker genom att regeringen lämnar förslag (propositioner) till riksdagen och genomför de beslut som riksdagen fattar. När regeringen ska verksälla riksdagens beslut har regeringen hjälp av de olika departementen och cirka 300 statliga myndigheter.
Det är sedan regeringen som verkställer riksdagens beslut samt tar fram förslag, propositioner, till nya lagar eller eventuella lagförändringar (riksdagen.se, 2006).
I Sverige lever det idag ca 7 miljoner röstberättigade invånare. 7 miljoner människor som vart fjärde år har möjligheten att vara med och påverka vilka partier som ska representera deras åsikt i såväl riksdagen och landstinget som i landets kommuner. Vart fjärde år hålls nämligen det som vi i Sverige kallar för allmänna val (regeringen.se, 2006).
I Sverige har vi något som kallas grundlagar, det är de fyra viktigaste reglerna för hur Sverige ska styras. De fyra grundlagarna är regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och sist men inte minst yttrandefrihetsgrundlagen.
Sverige är idag ett land med konstitutionell monarki, kungahus utan politisk makt. Denna fungerar på så sätt att tronföljden styrs av en av de ovannämnda grundlagarna (successionsordningen) som säger att tronen ska ärvas av den förstfödde tronarvingen och detta oavsett kön. Sveriges statschef (monark) heter Kung Carl XVI Gustaf och har enbart representativa uppgifter och således ingen politisk makt och har heller inte rätten att göra politiska uttalanden. Det är till exempel statschefens uppgift att förklara det årliga Riksmötet öppnat och han har även i uppgift att representera Sverige utomlands. Men Sveriges statschef är även den man som är som är ordförande i utrikesnämnden. Utrikesnämnden utgörs av statsministern, samt andra regeringsmedlemmar och valda representanter för riksdagens räkning (svt.se, årsangivelse saknas).
SJUKVÅRDEN
Sverige är ett land vars sjukvård är helt skattefinansierad, vilket betyder att alla med svenskt medborgarskap har rätt till gratis sjukvård. Som jag kommer beskriva nedan ligger det största ansvaret för hälso- och sjukvården i Landstingets händer men det finns även privata alternativ. Det finns i Sverige både privata alternativ som är anslutna till den skattefinansierade vården med det finns även privata alternativ som helt bygger på privat finansiering och detta i form av en privattecknad sjukförsäkring(ne.se, 2011).
Inom hälso- och sjukvården har man delat ansvaret mellan stat, landsting och kommun. Vilket ansvar kommunerna respektive lanstingen ska ha, regleras sedan med hjälp av hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Lagen är skriven på så sätt att den ger landstingen och kommunerna stor självständighet i frågor om hur den egna hälso- och sjukvården ska organiseras.
Som jag nämnde ovan är ansvaret för sjukvården uppdelat mellan kommun, stat och landsting, där staten har det övergripande ansvaret för hälso- och sjukvårdspolitiken.Regeringen riktar bland annat speciella medel till landstingen för att på så sätt öka tillgängligheten inom vården samt öka tillgängligheten till de läkemedelsförmåner som finns i Sverige. Utöver det så bidrar regeringen med generella statsbidrag till landstingens hälso- och sjukvård.
Landstinget viktigaste uppgift är istället att se till så att hälso- och sjukvården faktiskt fungerar som den ska och att organisera den så att alla får samma möjlighet till en god vård. Till och med tandvård för varje kommuninvånare upp till 20 årsålder är något som landstinget har obligatoriskt ansvar för.
Sverige har löst det på så sätt att den största del av landstingets verksamhet finansieras av landstingsskatter. Storleken på denna skatt eller hur och var den ska fördelas är något som varje landsting själva beslutar om. År 2005 anger regeringen att den största delen av landstingets budget, ca 90 % användes till sjuk- och tandvård.
Kommunernas ansvarsområde är de äldre inom hälso- och sjukvård, personer med psykiska funktionshinder, skolvården samt det färdigbehandlade patienterna som är utskrivna från sjukhuset. I det sistnämnda fallet är kommunens uppgift att ge dessa personer service och stöd efter behov (Regeringskansliet.se, 2010).
I Sverige finns det även något som heter högkostnadsskydd. Detta innebär att de personer som är i behov av vård ofta eller tvungna att genomgå en dyr behandling med dyra mediciner etc. kan få delar av detta betalt, genom skattemedel.
Högkostnadsskyddet betyder att när du överskrider ett visst maxbelopp i patientavgifter under ett år får du ett frikort som ger dig rätten till kostnadsfri sjukvård samt mediciner (vårdguiden.se, 2011).
Svensk sysselsättning och arbetslöshet
Bild hämtad från: SCB.se
I en undersökning gjord av SCB (Statistiska Centralbyrån) framgår att det i december 2010 var 4 554 000 av Sveriges invånare mellan 15-74 år som var sysselsatta. Det är hela 102 000 personer fler än föregående år vid samma tid. Det som tydligt syns är att det framför allt är de fasta anställningarna som ökat under år 2010. Det har skett en ökning med 77 000 personer, där män och kvinnor utgör en nästan lika stor del. Att sysselsättningsutvecklingen fortsätter att se positiv ut syns tydligare bland svenska män än kvinnor. Andelen sysselsatta män uppgick till 65,2 % - 68,3 % medan andelen sysselsatta kvinnor var 62 % under samma tid (SCB.se, 2011*).
Landets antal arbetade timmar ökade även de, en ökning på 3,7 % på ett år. Enligt SCB:s säsongsrensade data* uppgick arbetslösheten till 7,8 % av arbetskraften, vilket motsvarar en siffra på 389 000 invånare. Med vetskapen om ovanstående fakta är det relativt självklart att det främst är männen som står för denna positiva trend (SCB.se, 2011*).
*Med säsongsrensade data menar jag, data där normala variationer som beror på vilken säsong det är rensats bort (SCB, 2011).
Arbetsgivaravgift
Uppgifter till diagrammet är hämtade från skatteverketshemsida
De sociala avgifterna består i Sverige av arbetsgivaravgifter, egenavgifter och allmän pensionsavgift. Dessa sociala avgifter har till syfte att bekosta det sociala skyddsnätet i samhället.
Förutom lön betalar alla svenska arbetsgivare en lagstadgad arbetsgivaravgift för sina anställda. Arbetsgivaravgifter består av ålderspensionsavgift och sjukförsäkringsavgift .
Du som är enskild näringsidkare i Sverige betalar sociala avgifter i form av egenavgifter.
Du betalar en allmän pensionsavgift med en viss procent av lönen. Din skatt minskas med hela den avgiften.
Arbetsgivaravgiften varierar från år till år men i år är man i Sverige skyldig att betala 31,42% av de löner och förmåner du betalar dina anställda. Det finns dock en del undantag som gör att du slipper betala denna skatt.
Du har ingen skyldighet att betala varken socialavgifter eller skärskild löneskatt för de anställda som är födda 1937 eller tidigare. När det gäller de anställda som är födda mellan 1938 och 1945 behöver du endast betala ålderspensionsavgiften som i år är på 10,21 % av lönen. Och sist men inte minst behöver du bara betala ålderspensionsavgift och en fjärdedel av summan av övriga avgifter, 15,49 %, om den anställde vid årets ingång inte fyllt 26 år.
Utöver de lagstadgade avgifterna finns avgifter som har avtalats med de fackliga organisationerna, så kallade avtalsförsäkringar samt avtalspensioner. Dessa administreras av arbetsmarknadens parter och inkluderar bland annat försäkringar vid omställning till nya arbetsuppgifter, vid skada eller sjukdom samt premier till avtals- eller tjänstepension. Avgifterna skiljer sig mellan olika avtal och branscher (skatteverket.se, 2011).
BNP - Bruttonationalprodukt
Bild hämtad från: ekonomifakta.se
Innan du börjar läsa texten nedan rekomenderar jag dig att klick på rubriken, för att på så sätt kunna läsa en kort beskrivning av vad BNP egentligen är.
Enligt Riksbankens rapport ligger det svenska resursutnyttjandet något under vad man normalt brukar ligga, men de bedömer ändå att det kommer vara normalt eller strax över normalt mot slutet av prognosperioden.
De konstaterar även att Svensk ekonomi under den närmaste tiden kommer att visa en snabbare tillväxt än många andra ekonomier, nu när världshandeln på riktigt börjat ta fart.
Men det är inte bara det att världshandeln är på uppgång som fått Sveriges BNP att växa, det är nämligen så att Sveriges goda statsfinanser gör att Sverige till skillnad från ett antal andra länder inte behöver använda sig av någon finanspolitisk åtstramning.
Trots att tillväxten är snabb som jag skrev tidigare, fastslår Riksbanken att BNP-nivån fortfarande är relativt låg, den befinner sig ungefär på samma nivå som den befann sig på före krisen som började för drygt två år sedan. Det är således mycket troligt att det finns en hel del lediga resurser att hämta i den svenska ekonomin.
Men under Riksbankens prognosperiod kommer BNP samt landets arbetstimmar snabb att öka vilket i sin tur kommer leda till att resursutnyttjandet stiger. (De flesta gap, som visar skillnaden mellan faktiska och potentiella nivåer, sluts och blir svagt positiva under prognosperioden.) (privataaffärer.se, ).
Av den totala inhemska konsumtionen står hushållen för ungefär 70 procent och den offentliga sektorn för ungefär 30 procent. Under tredje kvartalet i år ökade hushållens konsumtion med 3,5 procent. Framförallt var det inköp av bilar som fortsatte att öka kraftigt. Den offentliga sektorns konsumtion ökade med 1,8 procent (ekonomifakta.se, 2010).
För att få en känsla över hur Sveriges BNP-tillväxt ser ut jämfört med resten av världen har jag valt att göra denna modell så att man på ett lättöverskådligt sätt ska kunna bilda sig en uppfattning. Uppgifter till diagramet nedan är hämtade från en artikel hämtad från Privataaffärer.se (Privataaffärer.se, 2011).
Riksbankens bedömning av Riksbankens bedömning av
den svenska BNP-tillväxten världens BNP-tillväxt
+5,5 procent 2010 +4,8 procent 2010
+4,4 procent 2011 +4,4 procent 2011
+2,4 procent 2012 +4,3 procent 2012
+2,5 procent 2013 +4,4 procent 2013
Idag upptar Sveriges sjukvårdskostnader en förhållandevis liten del av BNP, enbart 9 % av Sveriges BNP, mot USA var sjukvårdskostnader upptar 15 % av BNP.
ROSA= SVERIGE, Blå= USA, Grön= Tyskland
Handel
Exportrådet 'eportstatestik 2009'
Sverige är ett land vars ekonomi är stabil och där turismintäkterna är på frammarsch. Landet har en bred industri som innefattar järnindustrin, teknisk industri samt skogsindustri. Sedan mitten av 1990-talet är Sverige medlem i den Europeiska Unionen, i folkmun mer känt som EU. Dock har landet valt att ställa sig utanför valutaunionen och har istället valt att behålla svenska kronan (geografi.nu).
Enligt SCB ska värdet av Sveriges import av varor i en undersökning i december 2010 ha uppgått till 91.1 miljarder SEK medan exporten vid samma tid ska ha uppgått till 102,0 miljarder SEK. Alltså var Sveriges handelsnetto under denna period, dvs. skillnaden mellan export import, 10,9 miljarder SEK (SCB.se, 2011).
För att på ett tydligt se vilka Sveriges största handelspartner är kommer jag att sammanställa detta i diagrammet nedan (swedishtrade.se, 2011).
Import i procent: Export i procent:
Tyskland 17.9 % Norge 0.6 %
Norge 9.0 % Tyskland 10.2 %
Danmark 9.0 % Storbritannien 7.4 %
Nederländerna 6.5 % Danmark 7.3 %
Storbritannien 5.7 % Finland 6.4 %
Finland 5.2 % USA 6.4 %
Frankrike 5.1 % Frankrike 5.1 %
Belgien 3.9 % Nederländerna 4.7 %
Kina 3.8 % Belgien 3.7 %
USA 3.8 % Kina 3.1 %
Enligt SCB ska värdet av Sveriges import av varor i en undersökning i december 2010 ha uppgått till 91.1 miljarder SEK medan exporten vid samma tid ska ha uppgått till 102,0 miljarder SEK. Alltså var Sveriges handelsnetto under denna period, dvs. skillnaden mellan export import, 10,9 miljarder SEK (SCB.se, 2011).
För att på ett tydligt se vilka Sveriges största handelspartner är kommer jag att sammanställa detta i diagrammet nedan (swedishtrade.se, 2011).
Import i procent: Export i procent:
Tyskland 17.9 % Norge 0.6 %
Norge 9.0 % Tyskland 10.2 %
Danmark 9.0 % Storbritannien 7.4 %
Nederländerna 6.5 % Danmark 7.3 %
Storbritannien 5.7 % Finland 6.4 %
Finland 5.2 % USA 6.4 %
Frankrike 5.1 % Frankrike 5.1 %
Belgien 3.9 % Nederländerna 4.7 %
Kina 3.8 % Belgien 3.7 %
USA 3.8 % Kina 3.1 %
Exportrådet 'eportstatestik 2009'
Infrastruktur
Med infrastruktur menar man stora investeringar som det offentliga samhället, alltså staten och kommunerna ansvarar för. Det är system för transporter av varor och personer, energi och information som används dagligen i samhället. När man talar om infrastruktur menar man främst vägar med kollektivtrafik och järnvägar med tågtrafik samt våra flygplatser. Man räknar även in bebyggelse i infrastrukturen. Energisystem som våra elkraftnät och gasnät, vatten- och avloppsnät räknas också med. En annan viktig del av infrastrukturen är betalningssystem och telefoner, mail och postgång.
En väl fungerande infrastruktur behövs för ett modernt samhälle med dess alla behov av transporter och kontakter. Det är en mycket viktig del av svensk tillväxt och är oerhört viktig för att skapa en livskraftig och levande landsbygd (sli.se, 2006).
Infrastrukturen är en mycket viktig del av Svensk tillväxt men är även viktig för att skapa en livskraftig och levande landsbygd.
En delvis riktig uppfattning är att det största problemet i svensk infrastruktur ligger i norra Sverige. Att jag skriver delvis riktig beror på att de problem som finns i det norrländska inlandet tyvärr också återfinns i andra delar av vårt avlånga land. Även i sydöstra Småland samt i Kalmar län finns det idag stora kommunikationssvårigheter och detta på grund av den bristande infrastrukturen i området (riksdagen.se, 2011).
Men det är inte bara Sveriges infrastruktur som har betydelse för landet, det är även viktigt att Europa har en väl fungerande infrastruktur eftersom det är långa avstånd såväl inom landet som till våra största exportmarknader (regeringen.se, 2011).
En väl fungerande infrastruktur behövs för ett modernt samhälle med dess alla behov av transporter och kontakter. Det är en mycket viktig del av svensk tillväxt och är oerhört viktig för att skapa en livskraftig och levande landsbygd (sli.se, 2006).
Infrastrukturen är en mycket viktig del av Svensk tillväxt men är även viktig för att skapa en livskraftig och levande landsbygd.
En delvis riktig uppfattning är att det största problemet i svensk infrastruktur ligger i norra Sverige. Att jag skriver delvis riktig beror på att de problem som finns i det norrländska inlandet tyvärr också återfinns i andra delar av vårt avlånga land. Även i sydöstra Småland samt i Kalmar län finns det idag stora kommunikationssvårigheter och detta på grund av den bristande infrastrukturen i området (riksdagen.se, 2011).
Men det är inte bara Sveriges infrastruktur som har betydelse för landet, det är även viktigt att Europa har en väl fungerande infrastruktur eftersom det är långa avstånd såväl inom landet som till våra största exportmarknader (regeringen.se, 2011).
Jordbruk
Uppgifter till tabellen är hämtade från SCB.se
Sedan Sveriges blev medlem i EU, 1/1-1995, styrs det svenska jordbruket delvis av den gemensamma jordbrukspolitik som ett EU-medlemskap omfattar. Det beslutades år 2003 av EU:s jordbruksministrar att en jordbruksreform skulle genomföras. Denna reform inleddes i Sverige den 1 januari 2005. Målet med reformen är att produktionen av livsmedel ska styras av konsumenternas efterfrågan i så hög grad som möjligt och således inte av specifika stöd (regeringen.se, 2010*).
I Sverige är det endast ett fåtal av landets invånare som är aktiva inom jord- och skogsbruket, detta är inte så konstigt då endast 7 % av vårt lands yta är möjlig att driva jordbruk på.
Sveriges totala åkerareal uppgick år 2009 till 2,64 miljoner hektar medan det nitton år tidigare, dvs. år 1990, uppgått till 2,84 miljoner hektar.
Detta visa alltså att Sveriges totala åkerareal på nitton år har minskat med 201 200 hektar. Eftersom att måttet hektar är så stort och ganska svårt att relatera till kan man istället översätta det till fotbollsplaner så att det på så vis blir en lite mer lätthanterlig fakta.
201 200 hektar motsvarar 287 000 normalstora fotbollsplaner, eller en minskning med 15 000 fotbollsplaner/år (SCB.se, 2011).
Det fortsätter att gå bra för Sveriges export av både jordbruksvaror och livsmedel. Under första kvartalet 2010 ökade exporten med 7 % jämfört med föregående år under samma period.
Samtidigt som det skedde en ökning av exporten skedde det en minskning av importen. Att värdet av jordbruks- och livsmedelsimporten sjönk med hela 2 % under första kvartalet 2010 anses vara ett trendbrott.
Man kan tydligt se en kraftig ökning av fiskexport. Exporten av fisk och fiskberedning ökade första kvartalet under 2010 med 23 %, men detta är bara ett av flera viktiga områden där exporten ökat. Exempel på andra viktiga exportgrupper där det skett en snabb exportökning under första kvartalet är, spannmål, bröd, kaffe (11 %) och bakverk (9 %).
Som jag nämnde ovan såg vi istället en minskining på importsidan, här minskad importen av de flesta varugrupper då främst frukt och grönt (-7 %). Kött och köttprodukter har däremot ett oförändrat importvärde.
Sveriges viktigaste exportmarknader för just jordbruksvaror och livsmedel är de nordiska grannländerna, Polen, Frankrike och Tyskland. Mer än 50 % av hela importvärdet kommer från Norge, Danmark, Tyskland och Nederländerna.
När man istället ska titta på Sveriges sex största marknader när det gäller importen, ser man att ovanstående länder återkommer. Sveriges viktigaste importmarknader är, Norge, Danmark, Tyskland, Nederländerna, Spanien och Italien (sjv.se, 2010).
Idag är det ca 3,2 % män och 0,9 % kvinnor som är sysselsatta inom gruppen Jordbruk, skogsbruk och fiske. Något som är speciellt för Sverige är att vi är det land i världen som har den lägsta andelen utrikes födda som är sysselsatta inom jordbruket, observera att detta är en sanning med modifikation då sådana här undersökningar har gjorts i långt ifrån alla världens länder. Andelen utrikes född som jobbar med Jordbruk, skogsbruk och fiske är i Sverige 0,8 % för män medan det är 0,4 % för kvinnor (regeringen.se, 2010).
I Sverige är det endast ett fåtal av landets invånare som är aktiva inom jord- och skogsbruket, detta är inte så konstigt då endast 7 % av vårt lands yta är möjlig att driva jordbruk på.
Sveriges totala åkerareal uppgick år 2009 till 2,64 miljoner hektar medan det nitton år tidigare, dvs. år 1990, uppgått till 2,84 miljoner hektar.
Detta visa alltså att Sveriges totala åkerareal på nitton år har minskat med 201 200 hektar. Eftersom att måttet hektar är så stort och ganska svårt att relatera till kan man istället översätta det till fotbollsplaner så att det på så vis blir en lite mer lätthanterlig fakta.
201 200 hektar motsvarar 287 000 normalstora fotbollsplaner, eller en minskning med 15 000 fotbollsplaner/år (SCB.se, 2011).
Det fortsätter att gå bra för Sveriges export av både jordbruksvaror och livsmedel. Under första kvartalet 2010 ökade exporten med 7 % jämfört med föregående år under samma period.
Samtidigt som det skedde en ökning av exporten skedde det en minskning av importen. Att värdet av jordbruks- och livsmedelsimporten sjönk med hela 2 % under första kvartalet 2010 anses vara ett trendbrott.
Man kan tydligt se en kraftig ökning av fiskexport. Exporten av fisk och fiskberedning ökade första kvartalet under 2010 med 23 %, men detta är bara ett av flera viktiga områden där exporten ökat. Exempel på andra viktiga exportgrupper där det skett en snabb exportökning under första kvartalet är, spannmål, bröd, kaffe (11 %) och bakverk (9 %).
Som jag nämnde ovan såg vi istället en minskining på importsidan, här minskad importen av de flesta varugrupper då främst frukt och grönt (-7 %). Kött och köttprodukter har däremot ett oförändrat importvärde.
Sveriges viktigaste exportmarknader för just jordbruksvaror och livsmedel är de nordiska grannländerna, Polen, Frankrike och Tyskland. Mer än 50 % av hela importvärdet kommer från Norge, Danmark, Tyskland och Nederländerna.
När man istället ska titta på Sveriges sex största marknader när det gäller importen, ser man att ovanstående länder återkommer. Sveriges viktigaste importmarknader är, Norge, Danmark, Tyskland, Nederländerna, Spanien och Italien (sjv.se, 2010).
Idag är det ca 3,2 % män och 0,9 % kvinnor som är sysselsatta inom gruppen Jordbruk, skogsbruk och fiske. Något som är speciellt för Sverige är att vi är det land i världen som har den lägsta andelen utrikes födda som är sysselsatta inom jordbruket, observera att detta är en sanning med modifikation då sådana här undersökningar har gjorts i långt ifrån alla världens länder. Andelen utrikes född som jobbar med Jordbruk, skogsbruk och fiske är i Sverige 0,8 % för män medan det är 0,4 % för kvinnor (regeringen.se, 2010).
