Botswana
Yta: 581 700 km2(ne.se, 2011)
Statskick: parlamentarisk republik (miniatlas.se 2009)
Huvudstad: Gaborone ca. 200 000 invånare (miniatlas.se, 2009)
Statschef: Ian Khama (regeringen.se , 2011)
Befolkningen: 1.9 miljoner (världsbanken, 2009)
BNP per capita: 5 415 US dollar (ne.se, 2011)
Utlandsskuld: 473 139 000 US dollar (globalis.se, 2011)
Medellivslängd: 49 år (ne.se, 2011)
Dödsfall i samband med AIDS: 11 000/år (globalis.se, 2011)
Utbredning av HIV(15-49 år): 23.9 % (globalis.se, 2011)
HDI: 0,593 Skala: 0-1 (där 1 är bäst) (globalis.se, 2011)
Jordbruk: boskap, majs, hirs, bönor, solrosor, jordnötter. (miniatlas.se, 2008)
Statsskick:
Botswana anses idag vara ett av de mest framgångsrika och demokratiska länderna i Afrika. De har sedan sin självständighet lyckats undvika statskupper och liknande.
Självständigheten förklarades år 1966 från britterna och i samband med det förklarade de sitt medlemskap i FN. Sedan oktober 1966, har landet styrts av det demokratiskt framröstade partiet BDP (=Botswana Democratic Party) med Seretse Khama i spetsen. Han kom att bli den förste demokratiskt valde presidenten i landet (regeringen.se, 2011). Presidenten i Botswana fungerar både som statschef och regeringschef och blir utsedd av Natinonal Assembly.
Botswanas lagstiftande sektorn bygger på tvåkammarsystem, National Assebly och House of Cheifs. House of Cheif är det rådgivande organet bestående av 15 medlemmar varav 8 har permanenta platser och de resterande väljs för en fem års period. National Assembly har 63 platser, 57 av dessa väljs i de nationella valen som hålls vart femte år. De övriga platserna upptas av president, vice president och fyra stycken från det framröstade partiet, vilket alltid har varit BDP (swedishtrade.se, 2008-02-13).
BDP har sedan dess vidhållit makten med en politik som betonar fortsatta investeringar i infrastruktur, utbildning och fattigdomsbekämpning. De senaste åren har man även satsat väldigt mycket tid och pengar på att stoppa hiv/aids-pandemin.
Förutom BDP finns det tre andra partier representerade i parlamentet. BNF (Botswana National Front), BCP (Botswana Congress Party) och BMD (Movement for Democracy).
Under valet 2004 sa landets dåvarande president, Mogae, att man skulle rikta mer fokus på bekämpningen av HIV/AIDS och han sägs ha lovat att Botswana ska vara fritt från sjukdomen år 2016. Dock avgick Festus Mogae 1 april 2008. Han efterträddes av Ian Khama som är son till Seretse Khama.
Som sagt anses Botswana vara ett av de mest framgångsrika och demokratiska länderna i Afrika. Det finns grundlagstadgade fri- och rättigheter för Botswanas medborgare som bland annat ger män och kvinnor lika yttrandefrihet.(sida.se, 2010)
Trots att det vart femte år hålls allmännan och fria val i landet är det kvinnliga röstdeltagandet fortfarande relativt lågt. Senaste allmänna valet hölls i oktober 2009, då röst deltagandet var lågt. Det dåliga deltagandet tros beror på den traditionella patriarkaliska strukturen.(regeringen.se, 2011)
I en (UD:s rapport, 2007), sägs det att våld mot och diskriminering av flickor och kvinnor fortfarnade är vanligt, speciellt på landsbygden. Svårgheter att bekämpa detta problem har uppstått då rättsväsendet inte är av den kvalité den borde vara, t.ex. har häktningstider varit svåra att hålla och därmed ådragit komplikationer i utredningar där följden blir att pengarna inte räcker till.
Detta tillsammans med bekämpningen av HIV/AIDS anses vara de största utmaningarna för Botswana.
Statskick: parlamentarisk republik (miniatlas.se 2009)
Huvudstad: Gaborone ca. 200 000 invånare (miniatlas.se, 2009)
Statschef: Ian Khama (regeringen.se , 2011)
Befolkningen: 1.9 miljoner (världsbanken, 2009)
BNP per capita: 5 415 US dollar (ne.se, 2011)
Utlandsskuld: 473 139 000 US dollar (globalis.se, 2011)
Medellivslängd: 49 år (ne.se, 2011)
Dödsfall i samband med AIDS: 11 000/år (globalis.se, 2011)
Utbredning av HIV(15-49 år): 23.9 % (globalis.se, 2011)
HDI: 0,593 Skala: 0-1 (där 1 är bäst) (globalis.se, 2011)
Jordbruk: boskap, majs, hirs, bönor, solrosor, jordnötter. (miniatlas.se, 2008)
Statsskick:
Botswana anses idag vara ett av de mest framgångsrika och demokratiska länderna i Afrika. De har sedan sin självständighet lyckats undvika statskupper och liknande.
Självständigheten förklarades år 1966 från britterna och i samband med det förklarade de sitt medlemskap i FN. Sedan oktober 1966, har landet styrts av det demokratiskt framröstade partiet BDP (=Botswana Democratic Party) med Seretse Khama i spetsen. Han kom att bli den förste demokratiskt valde presidenten i landet (regeringen.se, 2011). Presidenten i Botswana fungerar både som statschef och regeringschef och blir utsedd av Natinonal Assembly.
Botswanas lagstiftande sektorn bygger på tvåkammarsystem, National Assebly och House of Cheifs. House of Cheif är det rådgivande organet bestående av 15 medlemmar varav 8 har permanenta platser och de resterande väljs för en fem års period. National Assembly har 63 platser, 57 av dessa väljs i de nationella valen som hålls vart femte år. De övriga platserna upptas av president, vice president och fyra stycken från det framröstade partiet, vilket alltid har varit BDP (swedishtrade.se, 2008-02-13).
BDP har sedan dess vidhållit makten med en politik som betonar fortsatta investeringar i infrastruktur, utbildning och fattigdomsbekämpning. De senaste åren har man även satsat väldigt mycket tid och pengar på att stoppa hiv/aids-pandemin.
Förutom BDP finns det tre andra partier representerade i parlamentet. BNF (Botswana National Front), BCP (Botswana Congress Party) och BMD (Movement for Democracy).
Under valet 2004 sa landets dåvarande president, Mogae, att man skulle rikta mer fokus på bekämpningen av HIV/AIDS och han sägs ha lovat att Botswana ska vara fritt från sjukdomen år 2016. Dock avgick Festus Mogae 1 april 2008. Han efterträddes av Ian Khama som är son till Seretse Khama.
Som sagt anses Botswana vara ett av de mest framgångsrika och demokratiska länderna i Afrika. Det finns grundlagstadgade fri- och rättigheter för Botswanas medborgare som bland annat ger män och kvinnor lika yttrandefrihet.(sida.se, 2010)
Trots att det vart femte år hålls allmännan och fria val i landet är det kvinnliga röstdeltagandet fortfarande relativt lågt. Senaste allmänna valet hölls i oktober 2009, då röst deltagandet var lågt. Det dåliga deltagandet tros beror på den traditionella patriarkaliska strukturen.(regeringen.se, 2011)
I en (UD:s rapport, 2007), sägs det att våld mot och diskriminering av flickor och kvinnor fortfarnade är vanligt, speciellt på landsbygden. Svårgheter att bekämpa detta problem har uppstått då rättsväsendet inte är av den kvalité den borde vara, t.ex. har häktningstider varit svåra att hålla och därmed ådragit komplikationer i utredningar där följden blir att pengarna inte räcker till.
Detta tillsammans med bekämpningen av HIV/AIDS anses vara de största utmaningarna för Botswana.
http://www.varldensflaggor.se/botswanas-flagga.html
Handel:
1966, efter självständigheten klassades Botswana som ett av de 10 fattigaste länderna i världen.
Ett år efter detta hittades diamanter i den utsträckta öknen (Kalahariöknen) som upptar ca 1/3 av landets markyta. Detta fynd har gett upphov till Botswanas påbörjade samhällsuppbyggnad som har kommit förhållandevis långt och enligt uppgifter på regeringens hemsida står diamanthandeln för ca 85 % av exportintäkterna (regeringen.se, 2011).
Förutom den stora diamantexporten försörjer sig många Botswanabor på boskapsskötsel. Landets utmaning är nu att diversifiera handeln ytterligare för att få ekonomin att bli mindre känslig för konjunkturer. Man har nämnt ökad turism, köttexport och en utökad satsning på service så som call centers som förslag på diversifiering och dessa har man tagit till vara på (globalis.se, 2011).
Landets president har på senaste tiden uttryckt att de finansiella tjänsterna (call centers) är den sektorn de satsar mest på för att göra landet mindre beroende av diamanthandeln. Presidenten har till och med gått så långt i sitt uttalande att han sagt att de har en vision om att bli södra Afrikas finansiella centrum (swedishtrade.se).
Botswana är även attraktivt för stora multinationella företag. Dessa företag anser att Botswana är det perfekta landet att satsa på då de vill komma åt den syafrikanska marknaden. De kan med en verksamhet i landet dra nytta av de låga tullkostnaderna (p.g.a. tullunionen SACU) och de behöver heller inte oroa sig alltför mycket om landets brottslighet, då den anses vara relativt låga tillskillnad från Sydafrika vars brottslighet är känd som otroligt hög.
Idag är Botswana inräknad i den grupp Afrikanska länders vars ekonomi, politik och samhällsuppbyggnad är på frammarsch och så pass stabil och hög att det kvalar in som ett medelinkomstland.
Dock kvarstår det stora inkomstklyftorna och enligt Globalis så lever närmare 31,2 % av befolkning i extrem fattigdom (globalis.se, 2011).
Denna trots allt, stabila tillvaro befaras vara hotad då det uppskattas att en tredje del av befolkningen är smittade av den dödliga infektionen HIV. Följder av detta har redan setts på den förväntade livsåldern som sjunkit till ringa 37 år för kvinnor och 36 år för män under de allra mörkaste tiderna, dessa siffror har (globalis.se, 2011) tagit från FN. Idag är siffran 49 år, (ne.se, 2011).
BNP:
Botswanas totala BNP (ppp) var 24.7 miljarder år 2007(swedishtrade.se, 2008). Och på världsbankens egen hemsida kan man se att Botswanas BNP per capita(ppp) var år 2008, 13,250 USD (worlbank.org, 2010).
BNP var 2009 enligt världsbanken, 11,823 miljarder USD och BNP per capita hade sjunkit något till 12,840 USD, dock består deras status som medelinkomstland. Annat var det år 2001, när det låg på 8,790 USD. Ett land vars BNP per capita ligger under 10 000 USD tillhör gruppen låginkomstländer.
År 2006 kom 33.5 % av landets BNP från gruvindustrin(swedenabroad.com, 2008) där det mesta exporterades till Stor Britannien som utgör en väldigt stor del av den totala exporten till EU som uppgick till 79 %.
Då Botswana ingår i handelsunionen SACU som innefattar bland annat Sydafrika som i princip är Afrika söder om Saharas, mest utvecklad land ekonomiskt sett så kommer största delen av 87 % därifrån (Swedenabroad.com, 2008).
Under 2009 sjönk BNP tillväxten med 5,4 % som en följd av både den ekonomiska krisen som drabbat hela världen och Hiv-epidemin som fortfarande skördar många människors liv. Landet som främst livnär sig på diamanthandeln som är konjukturskänslig kände av krisen, dock har Botswana lyckats vända 2009 års fall till en ökning år 2010 (CIAs hemsida, 2011).
Bilden nedan visar Botswanas BNP fördelning under perioden 2007/2008.
1966, efter självständigheten klassades Botswana som ett av de 10 fattigaste länderna i världen.
Ett år efter detta hittades diamanter i den utsträckta öknen (Kalahariöknen) som upptar ca 1/3 av landets markyta. Detta fynd har gett upphov till Botswanas påbörjade samhällsuppbyggnad som har kommit förhållandevis långt och enligt uppgifter på regeringens hemsida står diamanthandeln för ca 85 % av exportintäkterna (regeringen.se, 2011).
Förutom den stora diamantexporten försörjer sig många Botswanabor på boskapsskötsel. Landets utmaning är nu att diversifiera handeln ytterligare för att få ekonomin att bli mindre känslig för konjunkturer. Man har nämnt ökad turism, köttexport och en utökad satsning på service så som call centers som förslag på diversifiering och dessa har man tagit till vara på (globalis.se, 2011).
Landets president har på senaste tiden uttryckt att de finansiella tjänsterna (call centers) är den sektorn de satsar mest på för att göra landet mindre beroende av diamanthandeln. Presidenten har till och med gått så långt i sitt uttalande att han sagt att de har en vision om att bli södra Afrikas finansiella centrum (swedishtrade.se).
Botswana är även attraktivt för stora multinationella företag. Dessa företag anser att Botswana är det perfekta landet att satsa på då de vill komma åt den syafrikanska marknaden. De kan med en verksamhet i landet dra nytta av de låga tullkostnaderna (p.g.a. tullunionen SACU) och de behöver heller inte oroa sig alltför mycket om landets brottslighet, då den anses vara relativt låga tillskillnad från Sydafrika vars brottslighet är känd som otroligt hög.
Idag är Botswana inräknad i den grupp Afrikanska länders vars ekonomi, politik och samhällsuppbyggnad är på frammarsch och så pass stabil och hög att det kvalar in som ett medelinkomstland.
Dock kvarstår det stora inkomstklyftorna och enligt Globalis så lever närmare 31,2 % av befolkning i extrem fattigdom (globalis.se, 2011).
Denna trots allt, stabila tillvaro befaras vara hotad då det uppskattas att en tredje del av befolkningen är smittade av den dödliga infektionen HIV. Följder av detta har redan setts på den förväntade livsåldern som sjunkit till ringa 37 år för kvinnor och 36 år för män under de allra mörkaste tiderna, dessa siffror har (globalis.se, 2011) tagit från FN. Idag är siffran 49 år, (ne.se, 2011).
BNP:
Botswanas totala BNP (ppp) var 24.7 miljarder år 2007(swedishtrade.se, 2008). Och på världsbankens egen hemsida kan man se att Botswanas BNP per capita(ppp) var år 2008, 13,250 USD (worlbank.org, 2010).
BNP var 2009 enligt världsbanken, 11,823 miljarder USD och BNP per capita hade sjunkit något till 12,840 USD, dock består deras status som medelinkomstland. Annat var det år 2001, när det låg på 8,790 USD. Ett land vars BNP per capita ligger under 10 000 USD tillhör gruppen låginkomstländer.
År 2006 kom 33.5 % av landets BNP från gruvindustrin(swedenabroad.com, 2008) där det mesta exporterades till Stor Britannien som utgör en väldigt stor del av den totala exporten till EU som uppgick till 79 %.
Då Botswana ingår i handelsunionen SACU som innefattar bland annat Sydafrika som i princip är Afrika söder om Saharas, mest utvecklad land ekonomiskt sett så kommer största delen av 87 % därifrån (Swedenabroad.com, 2008).
Under 2009 sjönk BNP tillväxten med 5,4 % som en följd av både den ekonomiska krisen som drabbat hela världen och Hiv-epidemin som fortfarande skördar många människors liv. Landet som främst livnär sig på diamanthandeln som är konjukturskänslig kände av krisen, dock har Botswana lyckats vända 2009 års fall till en ökning år 2010 (CIAs hemsida, 2011).
Bilden nedan visar Botswanas BNP fördelning under perioden 2007/2008.
http://www.bedia.co.bw/article.php?id_mnu=40
Sjukvården:
Botswana har sedan självständigheten inte dragit med sig någon speciell politisk instabilitet. Det har medfört att man kunnat satsa och lägga alla vikt på andra sektorer så som infrastruktur, ekonomisk utveckling, hälso- och sjukvård. Man har i synnerhet lagt stor vikt vid att utveckla hälsovården och göra den tillgänglig för alla, vilket idag uppfylls för 85 % av befolkningen inom en radie av minst 15 km.
Dessutom fann man diamanter och andra mineraler året därpå vilket medförde en ekonomisk tillväxt likt ett oljeland. Med denna tillväxt har landet kunnat investera i ett bra (efter omständigheterna) hälso- och utbildningssystem. Man har hållit investeringar under uppsikt för att inte rubba statsbudgeten.
Trots att medicinerna har blivit billigare har man blivit tvungna att neka de minst sjuka vård för att kunna ta prioritera utsatta grupper, så som de absolut sjukaste och framförallt gravida kvinnor för att förhindra att modern smittar sitt barn och därmed fortsätta sjukdomsepidemi.
Dock kan Botswana stolt säga att de är det enda afrikanska landet som idag erbjuder gratis bromsbehandling, de erbjuder dessutom gratis sjukvårdför alla medborgare (mediehuset.se). Beslutet att erbjuda gratis behandlig stod klart år 2003 (ne.se, 2011) i samma veva beslöt man sig för att införa rutinmässiga hiv/aids-tester på alla som söker sjukvård.(UD:s rapport, 2007) Faktum kvarstår dock att efterfrågan på både vård och medicin överstiger tillgångarna.
Botswanas regering har gått ut med pressmeddelanden att de tar denna epedimi på allvar och ska göra allt som står i deras makt för att stoppa spridningen.
Enligt (UD:s rapport, 2007) så uttrycker dem ett stort behov av kvalificerad arbetskraft inom hälsosektorn. Bristen beror delvis på den stora mängden insjuknade arbetsföra människor men också på att alla infektionen slagit till så hårt på så pass kort tid.
Denna brist resulterar i att omkring 12 % av befolkningen inte får den kvalificerade behandling de behöver. Speciellt dålig är vården utanför städerna, där finns endast de mest basala utrustningarna. Samtidigt som millennieskiftet ägde rum började den hiv-pandemi som nu tär hårt på sjukvården ta fart på riktigt. Med en befolkning där uppemot en tredje del lider och är i behov av vård är det svårt att hjälpa alla (sida.se, 2010).
Enligt (UD:s rapport, 2007) gick 4 % av landets BNP till sjukvården under 2007. En avsevärt stor del av detta gick åt till kampen mot hiv/aids. Samtidigt har studier visat att en skillnad i spridningsförloppet har skett.
(Läkare utan gränsers, 2009) berättar att det 80 % av alla dödsfall i Botswana då var Hiv-relaterade.
Infrastruktur:
Som tidigare nämnt så gjordes satsningar i huvudsak inom tre sektorer år 1966. Det var på utbildning, sjukvård och infrastruktur. Som det mesta annat är Botswanas infrastruktur väldigt bra i Afrikanska mått. Man förstod väldigt tidigt att en bra infrastruktur är en förutsättning för industrialiseringen. Exporthandeln(främst diamanter) som är väldigt viktig för landets utveckling är beroende av detta, då det måste vara möjligt att frakta varorna från gruvan till försäljningsstället.
Sedan 1992 har det funnits hela 18.327km nationella vägar i hela Botswana. Många vägar är fortfarande inte asfalterade, främst de på landsbygden. Färska siffror från 2010 finns på CIAs hemsida, där står det att det i dagsläget finns hela 25,798km väg i Botswana varav 8,410km är asfalterad.
Järnvägarna är av bra kvalité, man har i norska medier talat om att de Botswanesiska järnvägarna är bättre än vad våra västra grannars är.(http://www.tu.no/bygg/article239705.ece) Järnvägarna går främst från gruvor till städerna. ungefär 888km järnväg finns det i Botswana.
Regeringen ambitioner är enligt (Botswanas ambassad, 2010) att fortsätta förbättra infrastrukturen för att på så sätt främja ett öppet och företagsinriktat samhälle.
Botswana har sedan självständigheten inte dragit med sig någon speciell politisk instabilitet. Det har medfört att man kunnat satsa och lägga alla vikt på andra sektorer så som infrastruktur, ekonomisk utveckling, hälso- och sjukvård. Man har i synnerhet lagt stor vikt vid att utveckla hälsovården och göra den tillgänglig för alla, vilket idag uppfylls för 85 % av befolkningen inom en radie av minst 15 km.
Dessutom fann man diamanter och andra mineraler året därpå vilket medförde en ekonomisk tillväxt likt ett oljeland. Med denna tillväxt har landet kunnat investera i ett bra (efter omständigheterna) hälso- och utbildningssystem. Man har hållit investeringar under uppsikt för att inte rubba statsbudgeten.
Trots att medicinerna har blivit billigare har man blivit tvungna att neka de minst sjuka vård för att kunna ta prioritera utsatta grupper, så som de absolut sjukaste och framförallt gravida kvinnor för att förhindra att modern smittar sitt barn och därmed fortsätta sjukdomsepidemi.
Dock kan Botswana stolt säga att de är det enda afrikanska landet som idag erbjuder gratis bromsbehandling, de erbjuder dessutom gratis sjukvårdför alla medborgare (mediehuset.se). Beslutet att erbjuda gratis behandlig stod klart år 2003 (ne.se, 2011) i samma veva beslöt man sig för att införa rutinmässiga hiv/aids-tester på alla som söker sjukvård.(UD:s rapport, 2007) Faktum kvarstår dock att efterfrågan på både vård och medicin överstiger tillgångarna.
Botswanas regering har gått ut med pressmeddelanden att de tar denna epedimi på allvar och ska göra allt som står i deras makt för att stoppa spridningen.
Enligt (UD:s rapport, 2007) så uttrycker dem ett stort behov av kvalificerad arbetskraft inom hälsosektorn. Bristen beror delvis på den stora mängden insjuknade arbetsföra människor men också på att alla infektionen slagit till så hårt på så pass kort tid.
Denna brist resulterar i att omkring 12 % av befolkningen inte får den kvalificerade behandling de behöver. Speciellt dålig är vården utanför städerna, där finns endast de mest basala utrustningarna. Samtidigt som millennieskiftet ägde rum började den hiv-pandemi som nu tär hårt på sjukvården ta fart på riktigt. Med en befolkning där uppemot en tredje del lider och är i behov av vård är det svårt att hjälpa alla (sida.se, 2010).
Enligt (UD:s rapport, 2007) gick 4 % av landets BNP till sjukvården under 2007. En avsevärt stor del av detta gick åt till kampen mot hiv/aids. Samtidigt har studier visat att en skillnad i spridningsförloppet har skett.
(Läkare utan gränsers, 2009) berättar att det 80 % av alla dödsfall i Botswana då var Hiv-relaterade.
Infrastruktur:
Som tidigare nämnt så gjordes satsningar i huvudsak inom tre sektorer år 1966. Det var på utbildning, sjukvård och infrastruktur. Som det mesta annat är Botswanas infrastruktur väldigt bra i Afrikanska mått. Man förstod väldigt tidigt att en bra infrastruktur är en förutsättning för industrialiseringen. Exporthandeln(främst diamanter) som är väldigt viktig för landets utveckling är beroende av detta, då det måste vara möjligt att frakta varorna från gruvan till försäljningsstället.
Sedan 1992 har det funnits hela 18.327km nationella vägar i hela Botswana. Många vägar är fortfarande inte asfalterade, främst de på landsbygden. Färska siffror från 2010 finns på CIAs hemsida, där står det att det i dagsläget finns hela 25,798km väg i Botswana varav 8,410km är asfalterad.
Järnvägarna är av bra kvalité, man har i norska medier talat om att de Botswanesiska järnvägarna är bättre än vad våra västra grannars är.(http://www.tu.no/bygg/article239705.ece) Järnvägarna går främst från gruvor till städerna. ungefär 888km järnväg finns det i Botswana.
Regeringen ambitioner är enligt (Botswanas ambassad, 2010) att fortsätta förbättra infrastrukturen för att på så sätt främja ett öppet och företagsinriktat samhälle.
Arbetslösheten:
Jag har använt sökmotorn www.google.se men endast funnit två sidor med relevant och relativt ny information om Botswanas sociala förhållanden, nämligen en UD-rapport från 2007 och CIAs hemsida med statistik på engelska.
Den officiella siffran på Botswanas arbetslöshet var år 2010 endast 7,5 % enligt (CIAs hemsida, 2011) dock menar man att denna procent inte alls stämmer. Man befarar att den egenliga siffran är 40 %.
Enligt (UD:s rapporten, 2007) är Botswanas regering väl medveten om den stora arbetslösheten och försöker minska den genom att satsa mer på yrkeshögskolor, vägarbeten och att göra det möjligt för befolkningen att ta lån för att starta eget företag.
Denna satsning bromsas av den enorma hiv-pandemin som orsakar stora grupper oförmögenhet till arbete. Enligt (CIA 2010), så ser åldersfördelningen på befolkningen ut så att 34,1 % under 14 år och alltså egentligen inte berättigad till arbete.
61,4 % av befolkningen är mellan 15-64 år och som med andra ord är i arbetsför ålder dock sker stora bortfall av dessa i HIV-relaterade sjukdomar. (msd.se, 2010) säger att man beräknar att var fjärde botswan mellan 19-24 år är smittad.
Den beräknade medianåldern är 22 år, vilket betyder att de flesta som ska kunna arbeta är unga. De har ännu inte fått någon utbildning och är därför inte kvalificerade att utföra avancerade arbetsuppgifter.
För att kompensera upp de bortfallet av arbetskraft finns det många invandrare som endast entrar landet för arbete. Många av dessa kommer från grannlandet Zimbabwe. Dock skyddas inte dem av Botswansk lag om arbetsförhållanden om de inte har ett godkänt uppehållstillstånd.
Det är vanligt att invandrarna utnyttjas av sina arbetsgivare och får löner som understiger de fastställda minimilönerna som finns inom vissa arbeten, t.ex. gruvarbete. Informationen om invandrare i Botswana kom från UD:s rapport om mänskliga rättigheter 2007.
Jordbruk:
Botswana är ett land vars yta till 84 % består av öken, närmare bestämt Kalahariöknen. Dock är öknen inte öde utan ett begränsat antal människor bor även där. Resterande delarna har under sommarmånaderna(oktober-mars) häftiga regnperioder som många gånger orsakat översvämningar. Förövrigt är det ett varmt klimat som råder året om, dag och natt temperaturerna kan vara väldigt stora. Detta är en vanlig företeelse i ökenområden. (geografi.nu)
Givet är då att detta klimat inte är det optimala för jordbruk. Trots de dåliga förutsättningarna livnär sig många på just jordbruk. Dessa människor bor då i de östra delarna av Botswana på landsbygden. (UD:s rapport, 2007) beskriver jordbruksarbete på landsbygden som den plats där barnarbete är som vanligast. Då infrastrukturen inte är lika bra på landsbygden förblir det i mindre skalor och endast för att försörja den egna familjen, möjligtvis säljs nått till andra bybor. De viktiga jordbruksprodukterna är som nämnt i Kortfakta om Botswana; boskap, majs, hirs, bönor, solrosor, jordnötter(miniatlas.se, 2008).
Dock är boskapsskötsel mycket vanligare, landet är väldigt artrikt och många vilda djur strövar fritt. Botswana är bl.a. känt för sina 17 nationalparker(CIA, 2011) de lockar mycket djurintresserade turister årligen.
Jag har använt sökmotorn www.google.se men endast funnit två sidor med relevant och relativt ny information om Botswanas sociala förhållanden, nämligen en UD-rapport från 2007 och CIAs hemsida med statistik på engelska.
Den officiella siffran på Botswanas arbetslöshet var år 2010 endast 7,5 % enligt (CIAs hemsida, 2011) dock menar man att denna procent inte alls stämmer. Man befarar att den egenliga siffran är 40 %.
Enligt (UD:s rapporten, 2007) är Botswanas regering väl medveten om den stora arbetslösheten och försöker minska den genom att satsa mer på yrkeshögskolor, vägarbeten och att göra det möjligt för befolkningen att ta lån för att starta eget företag.
Denna satsning bromsas av den enorma hiv-pandemin som orsakar stora grupper oförmögenhet till arbete. Enligt (CIA 2010), så ser åldersfördelningen på befolkningen ut så att 34,1 % under 14 år och alltså egentligen inte berättigad till arbete.
61,4 % av befolkningen är mellan 15-64 år och som med andra ord är i arbetsför ålder dock sker stora bortfall av dessa i HIV-relaterade sjukdomar. (msd.se, 2010) säger att man beräknar att var fjärde botswan mellan 19-24 år är smittad.
Den beräknade medianåldern är 22 år, vilket betyder att de flesta som ska kunna arbeta är unga. De har ännu inte fått någon utbildning och är därför inte kvalificerade att utföra avancerade arbetsuppgifter.
För att kompensera upp de bortfallet av arbetskraft finns det många invandrare som endast entrar landet för arbete. Många av dessa kommer från grannlandet Zimbabwe. Dock skyddas inte dem av Botswansk lag om arbetsförhållanden om de inte har ett godkänt uppehållstillstånd.
Det är vanligt att invandrarna utnyttjas av sina arbetsgivare och får löner som understiger de fastställda minimilönerna som finns inom vissa arbeten, t.ex. gruvarbete. Informationen om invandrare i Botswana kom från UD:s rapport om mänskliga rättigheter 2007.
Jordbruk:
Botswana är ett land vars yta till 84 % består av öken, närmare bestämt Kalahariöknen. Dock är öknen inte öde utan ett begränsat antal människor bor även där. Resterande delarna har under sommarmånaderna(oktober-mars) häftiga regnperioder som många gånger orsakat översvämningar. Förövrigt är det ett varmt klimat som råder året om, dag och natt temperaturerna kan vara väldigt stora. Detta är en vanlig företeelse i ökenområden. (geografi.nu)
Givet är då att detta klimat inte är det optimala för jordbruk. Trots de dåliga förutsättningarna livnär sig många på just jordbruk. Dessa människor bor då i de östra delarna av Botswana på landsbygden. (UD:s rapport, 2007) beskriver jordbruksarbete på landsbygden som den plats där barnarbete är som vanligast. Då infrastrukturen inte är lika bra på landsbygden förblir det i mindre skalor och endast för att försörja den egna familjen, möjligtvis säljs nått till andra bybor. De viktiga jordbruksprodukterna är som nämnt i Kortfakta om Botswana; boskap, majs, hirs, bönor, solrosor, jordnötter(miniatlas.se, 2008).
Dock är boskapsskötsel mycket vanligare, landet är väldigt artrikt och många vilda djur strövar fritt. Botswana är bl.a. känt för sina 17 nationalparker(CIA, 2011) de lockar mycket djurintresserade turister årligen.
